Mig. Med emigrerad pappa i Australien. En bror som blev en ängel. Ironisk humor. Träning. Kost. Natur. Foto. Musik. Film. Skriva. Existentiella frågor. Livsåskådningar. ADHD/ADD. Insomnia. Sambo. Sambos dotter. Råttägare. Utbildad Kostrådgivare, med inriktning - Lågkolhydratskost med naturliga fetter. Högskolestuderande. Blivande Gastronom. Mitt liv. Min blogg.

* De inlägg märkta med Etikett Foto/Bild är mina egna foton. Övriga foton/bilder som förekommer i mina inlägg är på något sätt lånade/hämtade från Google, Forum eller Appar som delar bilder.


lördag 4 september 2010

Till Minne av Tisen

Tisens Bortgång 2/9 -09

Min älskade Tisen var vi tvungna att avliva den 2.a september förra året, eftersom hon var sjuk i juvercancer.

Saknaden är fortfarnde stor, och jag vägrar än så länge skaffa en ny katt.

Här får ni ytterligare en favorit i repris, från tidigare blogg, tillängnat Tisen.


Du och jag, Tisen!;-)


må, 22 sep 2008, 22:45


Tisen, en av mina endorfintillgångar!
*
Jag älskar djur, men har lite extra hjärterum för katter. Kanske för att de är lite som jag, eller som jag vill vara... Självständiga, smidiga, 9 liv, landar alltid med fötterna neråt, smarta, tillgivna med på sina egna villkor, och under de premisserna mycket mjuka, gosiga och sociala personligheter. Söta är de ju också.:-)
*
Tisen är hittad från början, så ingen vet varifrån hon kommer, vem hennes föräldrar är, hur gammal hon är, eller hur hennes liv har sett ut innan. Det var mitt ex som hittade henne. Vi var inte tillsammans än då, utan vänner som umgicks i perioder. När vi några år senare blev tillsammans, flyttade så småningom mitt ex och Tisen in till mig och min lägenhet, en etta. Jag lärde känna Tisen bättre, och fattade mer tycke för henne.
*
Mitt förhållande med exet tog slut(därför som det heter ex ;-)), och han flyttade i princip över en kväll, tillfälligt till en kompis lägenhet. Där fanns det två hundar, lite utrymme över för en inneboende, och absolut ingen möjlighet för Tisen att bo. Så hon blev kvar hos mig, tills en kommande lösning på situationen. Det där blev en väldigt lååång tid. Tisen började allt mer, att kännas som min katt, och jag kan sedan länge säga att hon är det, fast sin egen också så klart.;-) Det är jag glad för nu i efterhand. Hon betyder oerhört mycket för mig.
*
Det sägs att, sådan herre, sådan hund, att hunden liknar och påminner om sin ägare. Jag skulle vilja påstå att det är detsamma med en katt.
*
När jag och Tisen bodde i stan, och hon var en innekatt, så var hon mycket mer osäker och reserverad. Nu när hon har bott i byn några år, och blir utsläppt när hon vill, så har hon fått mer självkänsla och självförtroende. Precis som jag.:-)
*
Än så länge är hon frisk och pigg. Ibland får hon sina små ryck, då hon busar, blir spontan och orädd, som jag önskar att jag hade kunnat vara oftare.
*
Tisen har en egen köksstol, där hon sitter med vid måltider. Hon gillar att vara med, på sitt eget sätt, mest bara betraktande. Det är så jag fungerar i grupp också.
*
Vi har till och med ett Tisenspråk här hemma, för ljud som står för trivsel, mys, tillit, att tycka om, och en bekräftelse på att finnas med!
*
Sommaren då mitt ex hittade henne, så var vi 18 år. Det blir 15 år sedan! Då var hon i samma storlek som nu, och det innebär en storlek som en katt på ett halvår. Hon har inte förändrats någonting. Därför är det ingen som tror att hon är så gammal. Precis som med mig. Jag är kort och ser ung ut, så det är inte många som inte vet, som gissar rätt på min ålder! Jag brukar säga att Tisen är som en sportbil, liten och snabb.:-)
*
Tisen har egenskaper som inte alltid stämmer överrens med en katt. Hon är trogen som en hund, klättrar som en apa, sitter på axeln som en papegoja, liknar en surikat när hon ställer sig upp på bakbenen och blir lång och smal, och framför allt så grymtar hon som en gris, och bräker som ett får! Jag skojar inte. Hon spinner inte så mycket, utan då blir det mer grymt grymt, och hon jamar inte, utan då blir det ett bräkande läte.
*
På senare tid har jag börjat fastna för små hundar, till exempel Jack Russell, Dansk-svensk gårdshund, eller Engelsk Toy Terrier. Men det får bli efter Tisen tid. Vågar inte riskera att hon dör av en hjärtinfarkt i förtid.;-)
*
Nej, Tisen är bland det käraste jag har, och jag hoppas att hon lever och får vara frisk länge till. Trots att hon är bortskämd, äter som en häst, vill bli utsläppt stup i kvarten, för typ fem minuter, och sen in igen, och vill bli uppassad så fort hon vill, på två röda sekunder!
*
Men det är väl som med bebisar och barn, ett kärt besvär. Det är det värt!


*Tisen och jag, myser under ett täcke, en kväll i juni, ute i trädgården.

1 kommentar:

Matilta sa...

Det är härligt med djur! Min gamla katt,Busan, brukade möta mig när jag var på väg hem från skolan. Sen satt hon på mina axlar hela vägen hem. Hon var min första katt och jag hade henne läänge. Min skatt.

Nu har jag en ny älskling, Kitty. Trodde aldrig jag skulle kunna ta till mig en katt på samma sätt igen men det gick. Kärlek vid andra ögonkastet ;)
Hon pratar med mig hela tiden och jag vet precis när hon vill att jag ska öppna balkongdörren eller när hon är hungrig eller bara vill kela. Härligt!