Vårhyllning

Våren med mycket karaktär, innehåller det mesta av det jag begär

Den intensiva och korta tid, där vila blir till liv

Gör våren exotisk, och livet en smula erotisk

En ny blick, en ny kick, och vintern känns gömd och glömd

Jag vill tiden stanna, för våren anamma  

Insupa ny glöd, som till slut kommer att falna med löv

Till hösten, då får jag ta till trösten, om att en ny vår ska nalkas, så sant som att sommaren efter våren vankas

* Brukar aldrig skriva dikter, eftersom de få gånger jag har försökt har det inte lyckats. Men denna kom till mig i morse, och det känns som att den faktiskt förtjänar att bli delad med er. 

Vackrast om ADHD/ADD

Det här är bland det vackraste jag har läst om ADHD/ADD.

Missförstådd, hånad och skör, du går genom livet och stör.

Koncentrationssvårigheter och DAMP, ger en inre ständig kamp.

Intrycken flödar i aldrig sinande ström, trots otaliga försök, får du aldrig beröm. 

Din attityd kan verka kaxig och tuff, men är din osäkerhets bedrägliga bluff. 

Inuti ett vilset barn med ömhetstörst, söker bekräftelse när oredan är som störst. 

Se min kreativitet och glöd, istället för att banna mig i nöd. 

När ska andra någonsin förstå, De säger - Du kan bättre än så, Om du bara lägger manken till och försöker sitta still. 

Att just detta är ditt problem, ger födseln till detta poem.

Från gryende morgon till slumrande kväll, Du gör ditt yttersta för att vara snäll.

Din levnadsram behöver vara stram, din oro lugnas av värmande Kram.

Missförstådd, hånad och skör, du går genom livet och stör.

Svårdansat

"Att göra någonting du har svårt för, är som att försöka dansa till en riktigt dålig låt." 

 ♥ 

* Klokord sagda av min psykolog.

En Krigarinna

En krigarinna, det är jag det!

*

En krigerska, som har mod, att trotsa sina rädslor. Krigerskan har styrka, att fortsätta. Hon har en tro på och tillit till sig själv. Hon har inte bara en tro, utan hon VET också att det är värt det!

*

Gång på gång, reser hon sig ur askan, och går in i elden. Hopp tänker hon inte ens på. Möjligtvis Ödet.

*

Hennes kärlek till livet i sig, är orubblig. Hon har en passion för allt som är levande. Kärleken och passionen kommer från ursprungskraften, som vi alla föds med. En födelserätt. En instinkt.

*

Hon handlar utifrån den instinkten. En intuition. En magkänsla.

*

Glöden lyser igenom henne, och avspeglar hennes mentala styrka.

*

Krigerskan är intensiv i allt hon gör. Hon vilar när hon inte gör.

*

Sensuellt står hon med rak rygg, och bär sitt huvud högt.

*

Hon är naken i sitt innersta, och de som ser henne, får också ta del av det.

*

Krigarinnan är en del av mig!

*

Vi har haft en del kamper tillsammans, och gått ur dem segrandes. Krigen behöver inte vara blodiga. En del av slagen har varit inuti mig själv.

*

Hon finns där inom mig, och visar sig när det behövs, för att påminna mig om att vår kommunikation och relation är viktig.

*

Jag råder er, att om ni inte har funnit er egen krigarinna, så leta reda på henne! Hon finns där! 

 *Skrivet 4/2-09

Masker

Varför, bär vi människor olika masker inför andra, av rädsla för att inte duga, och accepteras för den man är, när det är det finaste man kan vara?! 

 * Skrivet 21/12-08

ADHD-Väggklocka?

Jag såg denna väggklocka i en inredningsbutik för ett tag sedan. Jag har för mig att den hade svarta visare och siffror, för jag upplevde den tydligare än på denna bild. 

Direkt när jag såg det associerade jag den med ADHD! Varför? Rätt självklart för mig! :-) Siffrorna som ligger nedtill ligger dessutom inte i sifferordning.
Detta representerar för mig att klockan kan vara vad som helst. Vi med ADHD/ADD kan ha dålig tidsuppfattning, kommer lätt försent, har oregelbunden dygnsrytm, och sömnstörningar. Tiden kan vara lång då det är svårt för oss att komma igång med något, men också kort när vi uppnår hyperfokus, oftast gällande våra intressen. Många gånger har vi svårt att begränsa oss, samt avsluta något när vi väl har kommit igång.

Jag tyckte den var kul och annorlunda hur som helst! :-)

Av Vikt och Betydelse

Trädens slingrande skuggor

* Texten skrevs 14/10-09

Igår var det första gången sen slutet av augusti som jag träffade min psykolog.

*

Sista träffen vi hade då, fick jag resultatet av vår utredning, och ett skriftligt utlåtande. Sedan dess har jag försökt landa i det.

*

September fram till nu, har jag varit i en ny situation i att börja studera på högskola.

*

Ingenting har förändrats, mer än förståelsen och kunskapen om mig själv och min problematik. Det är i sig en stor lättnad.

*

Men energin har inte räckt till, och det praktiska i vardagen har återigen inte fungerat.

*

De senaste tre veckorna, har jag levt på att jag snart ska till min psykolog. Jag har verkligen behövt det!

*

Så äntligen, igår träffade jag min psykolog igen. Fan vad jag har saknat honom!

*

I ett enda möte, som varade i en timme, fick jag förnyad kraft, hopp och bekräftelse. Inte bekräftelse som i att vara ett offer, och att tycka synd om mig, utan bekräftelse att han VET mitt problem och förstår sig på det.

*

Jag vet ingenting om honom eller hans liv, och han känner inte mig som person, och vet lite om mitt privatliv, MEN han ser MIG, som jag ÄR. Jag behöver inte bevisa och överbevisa för honom, vilket är svårt för mig att göra när det gäller andra, eftersom min diagnos inte är fysiskt synlig. Det känns som en omfamnande kram utan den fysiska beröringen, det han ger mig. Han vet att jag inte inbillar mig, överdriver eller hittar på. Han vet mina begränsningar, vilka krav som är rimliga, vad som kan förväntas, och hjälper mig att se var jag kan lägga min egen inre ribba.

*

Faktum är, att i mötet fick han mig att känna mig friskare än på länge. Han fokuserade på det som är bra, och det jag har lyckats med sedan jag såg honom senast. Saker som jag har lyckats i, utan att själv veta om det. Det är skönt att få perspektiv och se sig med förnyade ögon.

*

Min psykolog har ingen terapi med mig. Terapi hjälper inte denna problematik. Mitt tillstånd, har alltid funnits, och det är permanent. Psykologen vägleder mig genom vardagslivets praktiska, och för mig snåriga svårigheter. Han ger mig redskap, rutiner, och strategier, som är det som hjälper mig i detta, för det är tillvägagångssättet som gör skillnaden för mig. Jag behöver en mycket tydlig struktur!

*

Med honom så blir det konkret för mig. Han är en av få, som faktiskt kan mer än mig, om detta. Inte mer om mig själv, som individ, men mer om mitt tillstånd.

*

Det finns många områden i mitt liv där jag behöver honom som guide. Just nu prioriterar vi min sömn och studier, innan vi går vidare till annat. Det är det som är mest aktuellt och påtagligt.

*

Min psykolog är ödmjuk utan att gå ifrån sin roll som psykolog. Han kan bromsa mig när det behövs, men samtidigt ge mig lite driv när jag behöver det. Han berör mig, utan att vara känslomässigt och privat knuten till mig. Det får mig att känna stor respekt för honom. Nära och kära är viktiga, men det är inte alltid som de är de rätta personerna att hjälpa. Jag är trygg med min psykolog, i det som kan vara jobbigt och obehagligt. Det är aldrig lätt att få sina tillkortakommande så tydliga. När man blottar sina brister är man sårbar.

*

Det jag börjar förstå nu, är att genom att sänka kraven på mig själv, så kommer jag att lyckas mer än vad jag någonsin känt att jag gjort hittills! Genom att lära mig nya sätt att göra saker och ting på, kommer jag att kunna prestera utan samma risk för ångest, depression och utmattning.

*

En sak som jag behöver lära mig är, genom att delegera ansvar och uppgifter, så tar jag mer ansvar för mig själv, mitt liv, och min omgivning! Det är för mig en ny tanke, som tar tid att vänja mig vid. Styrka ligger i att be om hjälp och ta emot hjälp.

*

Insikten är också att välja hur viktigt varje tillfälle att lyckas är för mig, och vad som är att lyckas! Ibland räcker det att vara godkänd, duga, räcka till, och vila i det, att det är bra. Ja, till och med bättre än bra! Många gånger är inte det bästa vad man tror att det är! Definitivt inte att vara det bästa, alltid.

*

En mening som psykologen formulerade igår, gav ett stort leende på mina läppar. ”Det svåra brukar vara att hitta en bra person, inte att komma på bra lösningar tillsammans!” Nu är detta taget ur sitt sammanhang, men för mig säger det mycket. En tidigare mening var när jag vid ett tillfälle förklarade, att andrar svarar mig, att så är det för alla ibland. Då svarade han att jag skulle svara tillbaka, ”Ja, men så här ÄR det för mig, ALLTID!” Så sant!

*

Tänka sig att en person kan göra så stor skillnad… och än mer att en kort tid, några möten och samtal kan göra det! Jag är tacksam för att ha tillgång till min psykolog, och det känns som att det inte är en dag för tidigt! Jag har haft andra psykologer tidigare, på olika ställen, olika tillfällen. De har alla gett mig någonting bra att ta med mig, men ingen har träffat så rätt. Då är jag bara en person, och han träffar många fler, varje dag. Undrar om han verkligen förstår, vad han gör genom sitt arbete, det han har betalt för, vad det gör för andra, och den påverkan det har…?

*

Inget av det här är lätt, snarare tidskrävande, och jobbigt i mitt inre. Det ligger en sorg inombords i att vara jag. En sorg, som jag försöker bearbeta och på något sätt förlåta. Många gånger känns det orättvist, eftersom det inte är självvalt, eller något som jag har gjort för att bli.

*

Men jag vet också att det finns en annan sida av samma mynt, och det är ingen baksida! De egenskaperna som är en fördel i det här, finns JUST för nackdelarna! De vill jag inte vara utan! Det är, och gör mig till mig, och vem skulle jag annars vara!? Jag har alltid varit jag… egentligen… och vet ingenting annat. Det är inte heller ofta, vad det ser ut till att vara, så som man lätt kan föreställa sig.

*

I en enda mening… Jag har aldrig varit närmre min egen väg i livets tillvaro!

*

I mitt inre har jag haft min egen sanning, men inte kunnat kombinera den med att möta omvärlden. Nu vill jag inte lika mycket som jag har gjort förut, leva inom mig, utan lära mig att leva utåt, även om jag är jag inuti!

Näckros i stilla vatten

Klokord

Mys

Harald och Yin. Son och pappa. <3

Jag kan sova

Jag kan sova... Jag är inte rädd... ;-) :-P

Imperativitet

Imperativet är: 
 *
Bli den du är och allt du kan bli, och försök inte plagiera någon annan.

Klokord

“Moral är när man lever på ett sådant sätt att det absolut inte är roligt att leva.”

- Edith Piaf -

Amor Fati

"Min formel för det stora hos människan är amor fati: att man inte vill ha någonting annorlunda, inte i framtiden, inte i det förflutna, inte i all evighet. Inte bara uthärda det nödvändiga, än mindre förtiga det... utan älska det".


 - Friedrich Nietzsche - 

Övermänniskan

Övermänniskan är enligt Nietzsche den människa som når utöver sitt öde, som övervinner sitt öde, som ensam är ansvarig för sitt öde, utan några gudar. Hon erkänner inga andra värden än det hon själv funnit värdefullt, och inga andra lagar, än de hon själv skapat åt sig. Hennes sanning är hennes egen sanning, och kan inte vara någon annans sanning. De omständigheter som skapat henne, och det öde hon skapat åt sig, kommer ständigt att skapa henne åter; "Den eviga återkomsten".

Livsglädje

Idag, är jag trots allt, kär i livet, och i viss mån, mig själv! 

 En sån dag bara. 

 :-) 

 <3

Sötare än Söt

Söt, sötare, sötast! 

Kostladdat

Hur man märker att kost är ett laddat ämne!

"Alla barnen är pigga och glada utom Ellen för hon äter enligt tallriksmodellen."

  eller

"Alla barnen käkar bullar utom Josef för han äter bara LCHF."

:-)

* I och med detta inlägg, finns det nu en ny Etikett i min Arkiv - Kost/Näringslära

Du Vet

Du vet

och jag vet

att det jag säger

inte betyder något

egentligen

Jag talar för att man måste

om man vill vara

normal

och inte patetisk

Jag talar om livet

istället för att

leva

*

Du vet

och jag

vet

och du vet

att jag

vet

Vi håller masken

för varandra

Jag håller mig

för gråt

ändå glad

att du

vet

- Jan Eriksson - 

Ni Tror

Ni tror

att jag teoretiserar

Ni menar

att jag intellektualiserar

Ni säger

att jag borde närma mig

mig själv

Jag vet

att allt jag säger

finns i mig själv

i min egen

verklighet

Jag vet

att varje stycke

jag refererar

varje intellektuell

fotnot

finns inne i mig

Om ni lyssnar

så

hör ni

Ni begär

att jag

återigen skall

blotta mig

för er

för er självgoda

vad-fint-att-du-berättar-det-här-för-just-mig inställning

NI kan dra åt helvete

ni får aldrig ta hand

om

mig

om min

bittert

självdestruktivt

njutningsfyllda

smärta

Aldrig

förrän ni lärt er

av mig

vad

medmänsklighet

är

Om ni bara ville

lyssna på det

som sägs

mellan

fotnoterna

- Jan Eriksson - 

(Denna text förtjänar en bild, men än så länge har jag inte hittat någon som passar tillräckligt bra).

I Min Inre Boning

För en kort stund... kände jag inom mig... det som andra ser i mig… det andra säger att jag är.

En stark individ, en styrka, en envishet, en intensitet, en passion.

En underlig upplevelse… då jag inte brukar känna mig sådan... fastän jag på något sätt... vet... att det är så... att det är jag. En märklig känsla… som inte i första hand var positiv.

Snarare så att jag kände en frustration… över att jag inte kan känna det så alltid, men också för att inte kunna få alla bitar att passa ihop… samtidigt.

Jag kände irritation och ilska, över andra… som inte förstår… inte tror… eller inte vet… bättre.

Jag var snarare arg och förbannad… över andras ovilja… okunskap… och trångsynthet.

Med Vilken Rätt?

Med vilken rätt undanhöll ni mig kunskapen om mig själv? 


Var det för att skydda mig från den hemska sanningen att jag är den jag är? 


Jag är inte rädd för att inte vara som du. 


Varför är du rädd?


Varför ska du låtsas att jag kan samma saker som du? 


Jag är inte rädd för att inte förstå. 


Det jag är rädd för är att du inte ska förstå mig.


Jag är inte ledsen för att jag behöver längre tid än du för att lära mig saker.


Jag är ledsen för att du blir arg på mig för det.


Jag kan acceptera att jag är som jag är.


Kan du?


- Gravander & Widerlöv (1999, s.4) - 

Klokord

”Problemet är inte vad livet gjort med oss utan vad vi gör av det livet gjort med oss” 

- Sartre -

Existensfilosofi

Existensfilosofin är en intressant filosofi, för att den i första hand diskuterar människan och hennes situation! 

 * 

Existensfilosofin erkänner att människans arv och miljö präglar henne djupt, men ändå har hon i varje ögonblick ett handlingsutrymme. Hon är fri att bestämma över sitt handlande! Denna frihet är mycket problematisk för individen. 

* 

Människan finns vid en given tidpunkt, på en given plats. Därefter ser varje individ resten av världen från sitt, och är fri att utforma sin existens. För människans tillvaro finns det ingen given avsikt, och ingen allmän föreställning om vad hon är och vad hon bör göra. Människan är inte vad hon är, utan vad hon gör sig till! Genom sina val skapar hon sig själv! Detta gör varje individ unik! 

 * 

Det finns en annan sida av Friheten. När människan väljer ett alternativ, väljer hon samtidigt bort andra alternativ. Ibland hinner val i det förflutna ikapp henne. Valen människan gör är alltid utan att veta något säkert om konsekvenserna. Detta gör att valsituationen kännetecknas av känslan som kallas Ångest. 

 * 

De nära besläktade känslorna Ångest och Rädsla skiljs tydligt åt i Existensfilosofin. Rädslan har alltid ett objekt, och i och med det, så kan människan göra något åt sin rädsla, även om rädslan i sig är en obehaglig känsla. 

 * 

Ångesten däremot har inget objekt och är därför en ohanterlig känsla. Ångesten handlar mer om hur valet kan påverka vår frihet och framtid. 

 * 

Ångesten är inte bara en reaktion på valets allvar och svårighet, utan grundas också i insikten att vi aldrig helt kan förstå vår existens och vår värld. Människan lever i en motsägelsefull situation, genom att inte vara definierad och bestämd, men har en strävan att vara det, trots att om hon lyckas med det, så upphör hon att vara människa! 

 * 

Detta kan sammanfattas i uttrycket, att” människan är dömd till frihet”, och att människans existens är absurd. 

 * 

I friheten att kunna välja, ligger också ett ansvar, i att pröva varje val, om det är vad individen själv vill, och inte ett val som någon annan har gjort, och sedan följa det, för att undvika valsituationens ångest. 

 * 

I ansvaret ligger att vara medveten om sitt liv, och ta det på allvar. 

 * 

Den som låter sitt liv formas, efter givna sociala mönster, lever i ”Ond Tro”, det vill säga i oärlighet och självbedrägeri. 

 * 

Med i ansvaret finns också hänsyn och omsorg för andra människor. 

 * 

De tre största namnen inom Existensfilosofi är Sören Kierkegaard, Martin Heidegger, och Jean-Paul Sartre.

Fjäril som Symbol

Detta är anledningen till varför Fjärilar har symbolik med förändring för mig. 

Han frågade och sa: 

*

- Anna, har du fångat och hållit en fjäril någon gång? Vet du hur det känns att hålla en fjäril? 
- Jo... svarade jag... 
- Tänk dig att du håller oron och tvivlen som du håller en fjäril. 

*

Då brast jag i tårar. På ett positivt sätt. Han träffade rätt och jag förstod vad han menade. Det blev känslomässigt starkt, och jag kände lättnad och beröring. Han kom åt mitt inre. Mitt autentiska jag. Kärnan avskalad från allt annat. Essensen utav mig, och jag kände kärleken till mig själv.

*

* Detta är sagt av min psykolog (neuro-psykolog), som gjorde min neuro-psykiatriska utredning, som ledde till min diagnos ADD.

Klokord

Förändrings-Påminnelse

Jag vill bli påmind om - förändring - så därav bild på fjäril. 
 *
Jag har medvetet inte valt den vackraste, men så väl att välja rätt miljö/omgivning för att kunna komma till sin rätt.
 *
Detta inlägg har delvis samband med de tidigare ADHD/ADD-inläggen att göra. 

* Fjärilar har för mig blivit en symbol för förändring, sen något år tillbaka. Till min förvåning har jag inte tagit upp anledningen till detta tidigare i bloggen. Men det kommer. Det är alltför viktigt för mig, för att inte få finnas med här! 

Klokord

Konstaterande

Fördel med Internet - Det tar aldrig slut. 

*

Nackdel med Internet - Det tar aldrig slut. ;-) :-)

Okunskap och Fördomar om Tamråttor

Lämnar nu temat ADHD/ADD/Insomnia för ett tag och tar vidare med något helt annat.


Alltså...! 


Hur kan man på något sätt, tycka att dessa varelser (med stor personlighet och intelligens), är motbjudande?! Jag förstår det bara inte, hur jag än försöker. 


* Nej, de är inte vilddjur. 


* Nej, de är inte "kloak-råttor".


* Nej, de är inte smutsiga.


* Nej, de är inte stora - väger mindre än ett kilo (alltså mindre än de minsta hundar och katter). 


* Nej, åter igen, de är inte smutsiga (det går dessutom att städa efter dem, även vi smutsar ner). 


* Nej, de är inte skadedjur - inte mer än vad en hund (hundvalp) är. 


* Och NEJ, deras svansar är inte nakna, kalla eller slemmiga!! Deras svansar har kort päls, är varma och torra! Deras svansar är dessutom ett fantastisk redskap för dem att hålla balans med!

* Windsor och Harald ♥

* I och med detta inlägg, finns det nu en ny Etikett i mitt Arkiv - Tamråttor. Dock kommer jag att få återgå till tidigare inlägg vid ett senare tillfälle, för att korrigera dem till denna Etikett.

ADHD/ADD och Konsekvenser

För att ändå försöka gå vidare i min dag (se tidigare inlägg), försöker jag påminna mig själv om vad styrkan i det hela innebär. Alla dessa egenskaper är mina styrkor vid andra tillfällen, än vid Insomnia och tillståndet därefter. 


Vilken miljö jag är i spelar också roll till viss del. 


Förutom Insomnian är det själva igångsättandet av mig själv som är mitt största problem, och därefter avslutningar. Däremellan kan jag vid stort intresse/engagemang och ibland då det verkligen krävs av mig, i gengäld uppnå Hyper-fokus. 


Risken kvarstår dock alltid, att när jag är som bäst fungerande, kan det ofta efterföljas med Insomnia och sen smällen av utmattningen som uppstår efter det. Balansen mellan dessa kontraster är nästan omöjlig att styra. Den ibland knivskarpa linjen där det står och bär, eller brister och faller, är ytterst förförisk. 


Just nu vill jag dock återgå och fokusera på mina egenskaper och styrkor här i listan här ovan. Jag kan skriva under på dem alla, med ett tillägg av att Flexibel och Villig att Ta Risker är i vissa sammanhang, och rätt så, för mig, specifika och tydliga sådana. Detta har i och för sig tagit åratal av erfarenhet för att få denna förståelse inför mig själv, så att jag kan vara medveten om och sätta ord, meningar, förklaringar till det, och därmed även bli mer begripligt för andra. 


Jag skulle nog kunna fortsätta här, men väljer ändå att sätta punkt för denna gång i temat ADHD/ADD. Jag har trotts allt inte prioriterat tidigare att uttrycka det så tydligt i text för Er här i bloggen. Så jag tror att detta räcker och blir över för just nu. ;-) 


♥ kram och kärlek ♥

Insomnia och Konsekvenser

Efter en Insomnia-natt som totalt kastat omkull min dag, har jag känt det så här. Särskilt under natt-/morgontimmarna.

Idag var det särskilt viktigt för mig att fungera i de sammanhang som var tänkt och planerat för, av flera skäl och för mig personligen. Därför har jag haft det svårare än vanligtvis, att släppa Insomnia-resultatet, gå vidare, och acceptera min överaktivt tänkande hjärna.


* I och med detta inlägg, finns det nu en ny Etikett i mitt Arkiv - Insomnia. 

Drömmar och Mardrömmar

Jag ska nu beskriva morgonens två sista drömmar:

1.
Jag blir 'påkörd' av en barnvagn. Vagnen träffar främst mina händer. Ur ena handen flyger dyraste, finaste, och bästa mobilen, med de bästa lurarna. De slår i marken och går sönder. Föräldrarna är snorkiga och går vidare utan att vilja prata med eller hjälpa mig. Tidigare under samma dröm hände en liknande händelse. Denna gång med Anders - min bror som blev en  ängel, hans grejer som jag hade. Verklighet - Anders finns inte mer bland oss. Han återkommer då och då i mina drömmar. Lika verklig var gång.

2.
Jag får syn på min katt Tisen. Även andra kan se henne denna gång. Annars brukar det bara vara jag. Hon var tovig och smutsig i pälsen. Hon hade ett stort öppet sår i ena höften. Hon luktade illa. Jag tog upp henne och satte henne i vasken, började spola vatten på henne, för att få henne ren. Under tiden jag sköljde henne 'försvann' hon. Ungefär som att hon smälte bort. Till slut fans bara mjölk-vitt vatten kvar på botten av vasken. Verklighet - Tisen avlivades 2:a september -09 på grund av juver-cancer. Hon återkommer då och då i mina drömmar, med ungefär samma tema. Jag vet i drömmen att hon inte finns hos mig längre - men ändock är hon lika verklig var gång.

Jag minns två drömmar till från tidigare under natten. Dessa är för långa och med mer detaljer för att skrivas ner nu. Jag har sovit cirka 00.30-07.30. Under denna tid är det alltså fyra drömmar som jag minns tydligt. 

Frågeställning:

 - Hur ska jag kunna känna mig utvilad efter sömn med sådana drömmar?

Drömmar som jag minns händer varje tillfälle jag sover. Oftast mer än en. Ofta långa. Många gånger komplicerade. Och alltid med mycket detaljer.

Slutsats:

Jag blir lika trött av att sova som att förbli vaken - nästan.

* I och med denna inlägg finns nu en ny etikett i mitt arkiv - Drömmar och Mardrömmar.