Om att Utvecklas

Jag går gatan ner.

Det finns ett djupt hål i trottoaren.

Jag ramlar i.

Jag är förlorad. Jag är hopplös.

Det är inte mitt fel.

Det tar en evighet att finna vägen ut.

Jag går gatan ner.

Det finns ett djupt hål i trottoaren.

Jag låsas att jag inte ser det.

Jag faller ner igen.

Jag kan inte tro att jag är på samma plats!

Men det är inte mitt fel.

Det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner.

Det finns ett djupt hål i trottoaren.

Jag ser att det är där.

Jag ramlar fortfarande i det; det är en vana.

Mina ögon är öppna.

Jag vet var jag är.

Det är mitt fel.

Jag kommer ur det omedelbart. 

Jag går samma gata ner.

Det finns ett djupt hål i trottoaren.

Jag går vid sidan av hålet. 

Jag tar en annan gata. 

* Författare okänd. 

Farfar och Favorit i Repris

Med tankarna på farfar och hans bortgång, lägger jag nu in en Favorit i Repris. 
Detta skrev jag för cirka 3½ år sedan. 


Igår var vi och hälsade på min farfar! Farfar är en av mina favoritsläktingar. Han är snart 87 år gammal, men det kan man inte tro. 

 * 

Farfar bor kvar i sitt hus, med en rätt stor tomt, där han odlar diverse frukt, bär och grönsaker. Han syltar, saftar, och bakar själv. Maten han bjuder på brukar vara god också. Igår grillade vi, och hjälptes åt med allt. Farfar kan det mesta. Han har till och med hjälpt mig, att lägga upp byxor och sy, för en del år sedan!

 * 

Fysiskt så är han i bra skick för sin ålder. Han använder glasögon endast när han läser tidningar och böcker, och det är inget fel på hans hörsel. Det enda är att han har problem med höft och knäleder, speciellt i ena sidan, och det kom för ca två år sedan.

 * 

Psykiskt är han helt klar! Det är väldigt sällan han ”snöar” in på saker och ting. I humöret är han jämn och positiv. Jag har sett honom arg två gånger, men de gångerna var han riktigt arg. Farfar ska tydligen ha varit sträng, när min pappa och hans tre syskon var små, men den farfadern känner inte jag och har aldrig fått uppleva. Men han har också förändrats med åren, precis som de flesta gör tror jag, och blivit ödmjukare. På vintern blir det en liten förändring på honom. Min faster säger att det är som att ringa till en björn som är i ide. :-) Det stämmer. Han brukar mest läsa böcker då. Min farfar mår bäst under vår och sommar, när han kan vara aktiv i trädgården.

 * 

Jag tror att det är som han själv säger, att den dagen han inte klarar sig själv, och kan bo kvar i huset utan måste sälja, den dagen kommer det att gå utför. Jag tror och hoppas, att när farfars dagar är slut, så kommer det att ske knall fall.

 * 

Men än är det minst två år kvar. Farfar och jag har gjort ett avtal! Vi pratade om hans föräldrar, och att de båda blev 89 år. Då sa jag till farfar att, ”Ja, men då har du ju MINST tre år kvar!”, och vi tog i hand på det! :-) Det var ett år sedan.

 * 

Det bästa med farfar är att jag kan prata med honom om allt! Jag tror inte det finns mycket som vi inte har pratat om. Jag kan ställa vilka frågor som helst. Vi har pratat om samhället, politik, människan, och aktuella ämnen. Ofta frågar jag honom om förr, eftersom det han har upplevt under sin livstid, har jag inte varit i närheten av! Det har ju hänt en del sedan 1921! Jag tycker att det är intressant och spännande att lyssna. Jag kommer inte att ha samma möjlighet att få veta, när farfar inte finns mer!

 * 

En av anledningarna till att farfar är så ungdomlig i sinnet, är för att han har spelat i  musikkår under alla år, och där har han haft hand om många ungdomar. Han hade även en tid som kassör i kåren! Farfar har sina åsikter och principer, men han är ändå öppen för och förstående över att alla andra inte delar samma uppfattning. Farfar kan också erkänna när han har fel.

 * 

Som ni märker, så är farfar en person som har givit mig mycket inspiration, och jag är stolt över honom!

 * 

Farfar och farmor skilde sig -78, när jag var tre år gammal. Att de någonsin har varit gifta, har jag svårt att förstå. De är så olika, som natt och dag! När jag var ett barn, hade jag inte mycket kontakt med farfar, men däremot var jag mycket med och hos farmor. Då fungerade jag och farmor bra ihop, och hon är en positiv del av min uppväxt. När jag blev 13 år, förändrades rollerna, och sedan dess är det farfar som jag väljer att umgås med. Oftast när jag åker dit, stannar jag över natten, och åker hem dagen efter, så att jag får mer kvalitetstid med farfar.

 * 

Igår var det inte mycket annorlunda, förutom då att min sambo var med. Vi tittade i album, med gamla kort, på när farfar var liten, när han träffade farmor, och när pappa och hans syskon var små. Vi pratade om hur mycket samhället har förändrats, inom jordbruk, industri, teknik, i hemmet, och mycket mer...

 * 

Det var helt enkelt ännu en dag med farfar! KÄRLEK åt farfar! :-) 


 * Jag ska leta upp något bra foto på farfar längre fram.

För Evigt Älskad

Blomster-arrangemanget som jag valde till farfar och hans begravning. <3 

Med hälsningen; För Evigt Älskad 

Själar säger Aldrig Farväl

Nä, själar säger aldrig farväl farfar. 

Du är för evigt älskad. <3

Vilken Färg har Själen

Vi säger att kärlekens färg är röd. 

Men vilken färg har själen?

Har vi någon själ?

Vad är själen?

Var sitter den?

Tillhör själen hjärtat eller hjärnan?

Är själen ett med kroppen eller självständig?

Dör själen när kroppen dör eller lever den vidare?

Var lever den vidare i så fall och på vilket sätt?

Livet kom emellan

Jag återkommer i text så snart som möjligt. Om inte tidigare, så i nästa vecka igen. Innan dess får det ske spontant. 

*

Undertiden kanske det blir någon bild, klokord och liknande. Jag kommer att berätta vad som händer för er så småningom.

<3

Motstridiga Känslor

Hur kan man fyllas av kärlek till livet och sig själv, samtidigt som man känner ledsamhet, sorg, frustration, ilska och uppgivenhet? Så många blandade känslor! Jag förstår det i varje fall inte... 

 * 

Jag vet inte hur mycket ni förstår danska, men här får ni en skön låt, med lite dyster och samtidigt harmonisk melodi, och en text om kärlek till livet och sina nära, vad som betyder något för en. Lite hopp... 

Nick&Jay - En dag tilbage

På länken får ni låten med text.

* texten skrevs 19/11-08

Näcken

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa, och den bladbekrönta näcken gigan rör i silverbäcken. 

 * 

Liten pilt bland strandens pilar i violens ånga vilar, klangen hör från källans vatten: ropar i den stilla natten: 

 * 

"Arma gubbe, varför spela? Kan det smärtorna fördela? Fritt du skog och mark må liva, skall Guds barn dock aldrig bliva! 

 * 

Paradisets månskensnätter, Edens blomsterkrönta slätter, ljusets änglar i det höga - aldrig skådar dem ditt öga." 

 * 

Tårar gubbens anlet skölja, ned han dykar i sin bölja. Gigan tystnar. Aldrig näcken spelar mer i silverbäcken.  

Erik Johan Stagnelius (1822)

Favorit i Repris - Om Ångest

Oväntad Väntad

Tryck på länken ovan.

Jag vill lyfta fram ett av mina tidigare inlägg, som favorit i repris. 

*

Inte för att jag mår så just nu. Än. Ångesten brukar komma som starkast när skedet mellan vinter och vår, och sommar och höst är som mest påtagligt. 

*

Varför texten blir till en favorit i repris, beror mer på att jag själv känner att det är en av de bästa texter jag har skrivit. Jag skrev den på mindre tid än en kvart, och jag behövde knappt redigera den ens.


* I och med detta inlägg, finns nu en ny Etikett i mitt Arkiv - Favorit i Repris. Hit har jag också lagt tre tidigare inlägg som även de hör hit.