Allt det här förändras till det bättre när jag kan styra sammanhanget själv. Om jag kan styra uppgift, takt, tidpunkt och tillvägagångssätt själv så fungerar det stundvis bra. Men hur ofta får det lov att vara så om jag ska vara delaktig socialt och ute i samhället.
*
Det blir många gånger lätt för mig att välja den enklare vägen för att minska det som gör mig trött, och det är gå till isoleringen. Men isoleringen gör mig inte gladare, lyckligare och mer harmonisk, bara mindre trött och stressad.
*
Det motsägelsefulla är att även jag behöver dessa intryck, upplevelser och möten, för att utvecklas och känna mig tillfredsställd. Livet blir rätt tråkigt och meningslöst annars.
*
Så vad är då medelvägen i det här? Ja, det är den jag försöker hitta, men vägen dit verkar lång och snårig.
*
Jag hade behövt en karta och kompass för att finna den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar